Den 21 mars uppmärksammades den internationella skogsdagen, som lyfter skogens betydelse för samhälle, klimat och biologisk mångfald. I Sverige, där mer än halva landets yta täcks av skog, är dessa frågor särskilt centrala. Samtidigt blir det allt tydligare att ett hållbart skogsbruk kräver bättre kunskap om hur skogen mår och förändras över tid. Här spelar satellitbaserad jordobservation en växande roll.
Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste basnäringar. Den ger sysselsättning åt tiotusentals människor och bidrar med betydande exportinkomster. Skogen är också en central del av energisystemet och en viktig källa till bioenergi, el och fjärrvärme. Samtidigt har skogen en avgörande roll i klimatomställningen. Växande skog binder koldioxid, och träbaserade produkter kan ersätta mer utsläppsintensiva material som betong och stål.
En resurs under press
Enligt en rapport från Skogsstyrelsen (mars 2026) är tillståndet för den biologiska mångfalden allvarligt. Många arter är hotade, framför allt eftersom deras livsmiljöer minskar i ett skogsbruk som ofta präglas av produktionsinriktning och homogena bestånd.
Särskilt utsatta är så kallade kontinuitetsskogar, äldre skogar som aldrig kalavverkats. De kännetecknas av mycket gamla träd, stora mängder död ved och komplexa strukturer som utvecklats under lång tid. När sådana miljöer försvinner är den ekologiska förlusten i praktiken permanent, eftersom de egenskaper som definierar dem är mycket svåra att återskapa.
Mot denna bakgrund lyfter Skogsstyrelsen variationsrikt skogsbruk som en viktig väg framåt för att nå miljö- och klimatmål.
Satellitdata ger hela bilden
Här blir satellitbaserad jordobservation ett centralt verktyg. Med hjälp av multispektrala och radarbaserade satelliter går det att analysera skogens struktur och förändring över tid. Olika trädslag reflekterar ljus på olika sätt, vilket gör det möjligt att kartlägga sammansättning och förändringar. Radar kan dessutom tränga igenom moln och ge information om skogens täthet och biomassa även när sikten är begränsad. Avverkningar kan identifieras och följas upp, återväxt kan analyseras och ingrepp i känsliga miljöer, som kontinuitetsskogar, kan upptäckas i ett tidigt skede. Satellitdata kan också bidra till att uppskatta koldioxidupptag och lagring, vilket är centralt för att förstå skogens klimatnytta.
För beslutsfattare innebär detta ett nytt kunskapsunderlag. Myndigheter kan arbeta mer systematiskt med tillsyn och uppföljning, samtidigt som skogsbolag kan planera åtgärder med större precision. Även enskilda markägare får bättre möjligheter att fatta mer informerade beslut baserade på aktuell och jämförbar data.
Behovet av denna typ av information ökar i takt med nya regelverk. EU:s avskogningsförordning ställer krav på spårbarhet och verifierbarhet i värdekedjor kopplade till skog. Satellitdata kan här bidra till oberoende och transparent uppföljning, vilket stärker tilliten mellan aktörer.
I Sverige är tillgången till data en viktig förutsättning. Genom initiativ som Digital Earth Sweden görs satellitdata och analysverktyg tillgängliga i nationell skala, vilket möjliggör nya typer av analyser och tillämpningar i både offentlig sektor och näringsliv.
Den internationella skogsdagen påminner om att skogen behöver förstås i sin helhet, som resurs, ekosystem och klimatfaktor. Satellitbaserad jordobservation gör det möjligt att följa mönster, förändringar och samband som tidigare varit svåra att fånga.