November är en av de mest utmanande månaderna för optisk jordobservation i Sverige. Korta dagar, låga solvinklar, dimma och ihållande molntäcke begränsar ofta tillgången till användbara satellitbilder från Sentinel-2, vilket bilden över Örebro från den 11 november 2025 tydligt visar.
Optiska satelliter som Sentinel-2 erbjuder detaljerad multispektral information som är avgörande för vegetationsövervakning, vattenanalys och kartläggning av marktäcke. Dessa är dock beroende av klart väder eftersom de använder reflekterat solljus för att skapa bilder. När moln ligger i vägen bryts tidsserierna (bilder över tid), vilket gör det svårt att följa förändringar i naturen.


Sentinel-1 använder radar istället för optiska sensorer. Radar skickar ut mikrovågor och mäter hur dessa studsar tillbaka från marken. Mikrovågor kan tränga igenom moln och dimma, vilket betyder att radar kan ”se” marken även när det är molnigt eller mörkt.
I radarbilden från samma dag över Örebro syns staden, jordbruksfält, sjöar och skogsmark, vilket är detaljer som är helt dolda i den optiska bilden. Det avgörande är att radar inte bara ger en ”klarare” bild, den ger också annan information. Mikrovågorna reagerar på ytans ojämnhet, fuktighet, struktur och orientering, vilket ger information om vegetationens tillstånd, vattenutbredning, markytor och urbana material på ett sätt som optiska data inte kan återge.
Radarbilder har inte naturliga färger. Färgerna kommer från en så kallad RGB-komposit, där olika egenskaper i radarsignalen visas som rött, grönt och blått. Det betyder att färgerna representerar markens struktur och fysiska egenskaper snarare än hur ögat ser det.Radarbilden förmedlar strukturella och biofysiska egenskaper som kompletterar det spektrala innehållet i optiska bilder.
I Sverige och Norden, där moln är vanliga under höst och vinter, är det viktigt att kombinera optiska och radarbaserade observationer. Optiska bilder ger, när vädret är klart, den optiska data och den spektrala information som krävs för detaljerade miljöbedömningar, medan radar säkerställer att vi får kontinuerlig information även under molniga perioder. För Sverige är denna strategi med flera källor avgörande för att upprätthålla konsekvent miljöinformation av hög kvalitet under alla årstider.